Insulin har inte bara till uppgift att reglera blodsockret, utan behövs också för att lagra överbliven energi från såväl kolhydrater som protein.
Vad gäller kolhydrater följer insulinkurvan och blodglukoskurvan varandra, förutsatt att insulinresistensen ligger inom vissa s k normala gränser. Alla kolhydrater blir inte genast glukos. Fruktos ger ett relativt litet utslag på blodglukoskurvan, medan den resistenta stärkelsen inte ger något utslag alls. Glykemiskt index (GI) mäter den totala blodglukosstegringen efter intag av den aktuella kolhydraten jämfört med en standardvärde på 100, bestämt efter 50 g glukos. GI kan endast appliceras på kolhydrater. Kolhydrater med en hög blodglukosstegring men i liten mängd kan ge samma glykemiska belastning (GL) som en kolhydrat med låg blodglukosstegring men i stor mängd. Man har upptäckt att allt inte är så klockrent! Den praktiska erfarenheten har dessutom visat att det finns individuella variationer i blodsockersvaret! Det bästa rådet är: ÄT och MÄT !
Vad gäller protein är det än mer komplicerat. Man har upptäckt att de flesta proteiner utlöser ett omedelbart insulinsvar av varierande grad, men betydligt lägre än kolhydraterna. Det protein som inte behövs för kroppens underhåll av celler, hormoner och enzymer, omvandlas till glukos via glukoneogenesen, om intaget av kolhydrater är lågt och glukos behövs som energi. En biff innehåller inga kolhydrater, har inget GI, men kan till hälften omvandlas till glukos och drar insulin. Överskottet av glukos lagras som glukogen, resten måste lagras som fett i levern eller i muskel och fettceller.
Intag av fett verkar inte utlösa något omedelbart insulinsvar. Vi har här sannolikt en annan metabol väg.
För att beskriva hur mycket insulin som går åt för kolhydrater och protein, har man skapat ett insulinindex, vilket ger bättre information om vad som händer i kroppen, särskilt för diabetiker. Man refererar till en standard, som utgöres av 250 kcal vitt bröd, där man mätt ytan under insulinkurvan under 2 timmar efter intaget och satt mätresultatet till 100. Denna standard används för att jämföra det aktuella 250 kcal livsmedlet, och få ett mått på hur mycket insulin som går åt i detta första steg. Den större delen av insulinet används för kroppens övriga basala funktioner.
Nedan ges exempel på några livsmedels insulinindex.
LIVSMEDEL/1 000 kJ | GLYKEMISKT INDEX | INSULININDEX |
FRUKOSTFLINGOR | ||
All-Bran | 40 | 32 |
Havregrynsgröt | 60 | 40 |
Müsli | 60 | 40 |
Special K | 70 | 66 |
Honungspuffar | 60 | 67 |
Cornflakes | 76 | 75 |
KOLHYDRATRIKA | ||
Vit pasta | 46 | 40 |
Brun pasta | 68 | 40 |
Rågbröd | 60 | 56 |
Brunt ris | 104 | 62 |
Pommes frites | 71 | 74 |
Vitt ris | 110 | 79 |
Fullkornsbröd | 97 | 96 |
Vitt bröd | 100 | 100 |
Potatis | 141 | 121 |
PROTEINRIKA | ||
Ägg | 42 | 31 |
Ost | 55 | 45 |
Biff | 21 | 51 |
Linser | 62 | 58 |
Fisk | 28 | 59 |
Bakade bönor | 114 | 120 |
FRUKT | ||
Äpple | 50 | 59 |
Apelsin | 39 | 60 |
Banan | 79 | 81 |
Vindruvor | 74 | 82 |
SNACKS OCH GODIS | ||
Jordnötter | 12 | 20 |
Popcorn | 62 | 54 |
Chips | 52 | 61 |
Glass | 70 | 89 |
Yogurt | 62 | 115 |
Mars bar | 79 | 112 |
Jellybeans | 118 | 160 |
BAKVERK | ||
Munkar | 63 | 74 |
Croissanter | 74 | 79 |
Kaka | 56 | 82 |
Kex | 118 | 87 |
Småkakor | 74 | 92 |