Vaknar du med högre blodsocker än när du gick till sängs och undrar varför?

Gryningsfenomenet är en fysiologisk effekt som gör att blodsockret höjs under tidiga morgontimmar, för de flesta mellan kl 02.00-08.00 på morgonen. Det tycks vara omtvistat hur stor andel av diabetiker som märker av denna effekt och nivån på effekten är högst individuell, men siffror upp till cirka 50% omnämns (1).

Rent fysiologiskt sker detta för att blodsockernivån under nattens fasta inte ska sjunka för lågt utan upprätthållas tills dess föda intas igen efter uppvaknandet. Detta sker också för att kroppen ska vakna och då kunna nyttja den ökade mängden blodsocker som lever och andra organ bildar tack vare omvandling av glycerol, laktat och vissa aminosyror till glukos via en process som kallas glukoneogenes (omvandling av icke kolhydratkällor till glukos). Detta sker främst i lever men  även i andra organ såsom njurar och tunntarm.

Effekten uppnås bla genom en ökad frisättning från binjurarna av hormonerna kortisol och adrenalin, vilket stimulerar bukspottkörtelns alfacellers frisättning av glukagon som därmed stimulerar till glukoneogenes och därmed blodsockerhöjning. Andra hormoner såsom tillväxthormoner tycks starta kedjereaktionen, men den fullständiga biokemin verkar inte vara helt känd. En ökning av insulinresistens i muskler och andra celler är också inblandad då hormonerna adrenalin och kortisol stimulerar till detta för att förhöja effekten.

Hos friska individer ökar i samma veva som blodsockret även insulinutsöndring vilket gör att blodsockret fortfarande hålls på en normal nivå. Hos en diabetiker däremot kan blodsockret skjuta i höjden då insulinfrisättningen och dess glukagonhämmande effekt inte fungerar som den ska bland annat på grund av bukspottkörtelns oförmåga att adekvat reglera insulinnivåerna.

För en del sjunker blodsockret efter måltid och för andra verkar effekten avta några timmar efter uppvaknandet oavsett måltid eller inte. Är nivåerna höga och utanför normalt friska värden (4-6 mmol/L) kan det vara av värde att hitta ett sätt att försöka sänka dessa nivåer för att på så sätt minska risk för de diabeteskomplikationer som ett högt blodsocker ger.

Vad kan man göra för att påverka gryningsfenomenet?

Många upplever att det hjälper att äta något protein- och fettrikt vid sänggående, t.ex några nötter eller en bit ost antingen enskilt eller tillsammans med smör. För andra kan resistent stärkelse (RS) i form av en eller några teskedar potatisstärkelse i ett glas med vatten ge ett lägre fasteblodsocker.

Annat som föreslås är intag av ett par matskedar vinäger tillsammans med vatten innan sänggående för lägre fasteblodsocker, och några mindre pilotstudier som gjorts bekräftar detta. Andra små studier som visat effekt vid intag av vinäger före måltid har visat blandade resultat. Där har man också sett störst effekt i samband med måltid innehållande mat med högre glykemiskt index, och mindre effekt vid kost med lågt glykemiskt index. Det har också visat sig att vinäger saktar ner tarmtömningen och att det kan vara en förklaring till påverkan av blodsocker t.ex efter måltid (2-4 timmar). Då vinäger, vars huvudingrediens är ättiksyra, är frätande kan det vara en god ide att inta drycken snabbt alternativt med sugrör för att undvika frätskador i tandemaljen.

Vid insulinberoende diabetes kan det vara av vikt att extra noga kontrollera hur blodsockret påverkas för att på så vis undvika att för låga värden uppstår. Vid LCHF-kost under 50 gram kolhydrater per dag, och därmed naturligt lägre behov av måltidsinsulin, har detta troligtvis mindre betydelse. Detta dels tack vare den ketos som uppstår tack vare restriktion av kolhydrater som gör fettsyror och ketoner till cellernas huvudsakliga energikälla och låga värden därför inte ger samma symptom som när man har kolhydrater som huvudsaklig energikälla.

Läs gärna mer om gryningsfenomenet i denna artikel på DietDoctor.

Referenser:

  1. The dawn phenomenon revisited: Implications for diabetes therapy, https://www.researchgate.net/publication/7710997_The_dawn_phenomenon_revisited_Implications_for_diabetes_therapy#rft
  2. Vinegar Improves Insulin Sensitivity to a High-Carbohydrate Meal in Subjects With Insulin Resistance or Type 2 Diabetes, Carol S. Johnston, PHD, Cindy M. Kim, MS Amanda J. Buller, MS, Diabetes Care 2004 Jan; 27 281-282
  3. Delayed gastric emptying rate may explain improved glycemia in healthy subjects to a starchy meal with added vinegar, Liljeberg H, Bjorck I. Eur J Clin Nutr. 1998;64:886-893
  4. Vinegar Ingestion at Bedtime Moderates Waking Glucose Concentrations in Adults With Well-Controlled Type 2 Diabetes, Andrea M. White, PHD, Carol S. Johnston, PHD. Diabetes Care 2007 Nov; 30
  5. Vinegar supplementation lowers glucose and insulin responses and increases satiety after a bread meal in healthy subjects, Ostman E, et al. Eur J Clin Nutr. 2005.