Diabetesmanualen är tänkt att vara en hjälp för dig som är nydiagnosticerad, anhörig eller vill få grundläggande information om diabetes och LCHF/lågkolhydratkost.

DIABETESMANUALEN

Vad är diabetes?

När du äter stiger ditt blodsocker. Hur mycket det stiger beror på vad du äter. Eftersom ett högt blod-socker är skadligt för kroppen, skickas hormonet insulin ut från bukspottkörteln för att sänka det. Man kan enkelt förklara det som att insulin är den nyckel som låser upp cellerna så att de öppnar dörren och släpper in blodsockret. Ibland fungerar inte denna reglering som den ska. Då har man troligen någon form av diabetes. Det finns flera olika typer av diabetes, men nästan alla grundar sig på något av nedanstående problem:
Typ 1 – Bukspottkörteln producerar inget eller för lite insulin.
Typ 2 – Bukspottkörteln producerar insulin men kroppen kan inte använda det på rätt sätt eller i rätt mängd. Detta kallas insulinresistens.

Vissa diabetestyper är varianter av den ena eller båda typerna, och kallas ibland för typ 1,5-diabetes. Det är viktigt att ha kunskap om dessa eftersom det ibland kan sättas en felaktig typ 2-diagnos, vilket i sin tur kan innebära felmedicinering och -behandling. Vi beskriver de olika varianterna lite närmare längre ner i texten.

Varför ska vi bry oss om blodsockret?

Att ständigt ha höga blodsockernivåer kan få dig att känna dig sjukare än du egentligen är, och därmed hindra dig från att göra allt du vill – och faktiskt kan – göra. Många människor blir positivt överraskade av hur mycket bättre de mår när de börjar kontrollera sina blodsockernivåer.

Högt blodsocker kommer ofta smygande, det är viktigt att känna igen tecknen. Typiska symptom är extrem törst, behov av att kissa ofta, trötthet och oförklarlig plötslig viktminskning. Ibland kan man även uppleva dimsyn och en stickande känsla i fötterna. Om du upplever något av de här symptom är det viktigt att du testar ditt blodsocker snarast.

Okontrollerade blodsocker- och insulinnivåer kan vara mycket skadliga. Det kan påverka din syn såpass att det leder till blindhet. Det kan orsaka hjärtsjukdom, njursjukdom, nervskador och en allmän nedbrytning av kroppen. Ibland kan det gå så långt att amputation är nödvändigt (särskilt tår, fingrar, fötter eller ben).

När är blodsockret för högt?

Fasteblodsockret (tas på fastande mage) bör ligga mellan cirka 4 mmol och 5,6 mmol. Om detta konsekvent ligger mellan 6,1-7,0 mmol är du troligen prediabetiker. Genom att göra vissa livsstilsförändringar kan du i detta läge faktiskt undvika en typ 2-diagnos.

Om siffrorna är högre är det högst sannolikt att du får diagnosen ”diabetes”.

Det allra första du ska göra är att lära känna och förstå dina egna blodsockervärden. Inte bara de prover din läkare tar utan genom de prover du själv tar. Dessa är mycket viktiga.

Fasteblodsockret är inte det enda tecknet. Ett annat viktigt värde är din genomsnittliga blodsockernivå – HbA1c – under två, tre månader. Detta kallas för långtidssocker. HbA1c-nivåer under 39 anses normala, upp till 46 som tecken på prediabetes och över 48 som ett tecken på diabetes.

Som diabetiker kollas ditt HbA1c vid årskontrollen. Det vanliga för en typ 1-diabetiker är var tredje månad.

Andra typer av diabetes

Graviditetsdiabetes är när en kvinna som normalt har hälsosamma blodsockernivåer får förhöjda värden under graviditeten. Ett tecken på att du kan ha haft graviditetsdiabetes är om ditt barn var mycket stort vid födseln.

Hormonerna kortisol och progesteron höjer blodsockernivån och är särskilt höga under de sista månaderna av graviditeten. Graviditetsdiabetes är i själva verket en typ 2-diabetes som i de flesta fall försvinner efter förlossningen. Om du haft graviditetsdiabetes är det en mycket bra anledning för dig att ta till dig några av de tips vi föreslår för att minska risken att du utvecklar typ 2-diabetes i framtiden.

LADA (Latent Autoimmune Diabetes of Adulthood) brukar kallas typ 1,5-diabetes. Det är en relativt vanlig sjukdom, och vissa forskare menar att den kan stå för nästan 10 % av alla typ 2-diagnoser. LADA kan ses som en mycket långsam utveckling mot typ 1-diabetes. Vid första diagnosen ser det exakt ut som typ 2-diabetes, och behandlas vanligtvis med mediciner, t ex Metformin. Den behandlingen är inte bra för personer med LADA. Om du har fått diagnosen typ 2-diabetes och inte är överviktig eller upptäcker att du trots lågkolhydratkost i kombination med läkemedel inte kan kontrollera ditt blodsocker bör du be din läkare om att bli testad för LADA.

MODY (Maturity Onset Diabetes of the Young) är en blandning av olika typer av diabetes. Vissa former av MODY kan utvecklas till full typ 1-diabetes men en del kan få igång sin insulinproduktion med hjälp av läkemedel. Gemensamt för alla former av MODY är en ineffektiv insulinproduktion. MODY är inte lika vanlig som de andra diabetestyperna, men bra att ha kunskap om ifall du har ett blodsocker som beter sig på ett sätt som verkar slumpmässigt eller oförklarligt.

MODY kallas ibland för typ 1,5-diabetes.

Dubbel Diabetes är oförmågan att producera insulin i kombination med hög insulinresistens och är förmodligen den farligaste typen. Det är därför bra för personer med typ 1-diabetes att följa råden i den här texten för att undvika DD.

Några tips och råd

Motion och kost är två viktiga bitar. Det mentala är också av stor vikt för att lyckas – det gäller att hitta ett förhållningssätt som passar just dig:

Hur snabbt kan du anamma din nya livsstil? Vissa kan genast kasta sig ut på djupt vatten och klara omställningen direkt medan andra som gör det alltför snabbt kanske tycker att det är svårt att hålla fast vid det nya, blir avskräckta och ger upp.
Kanske är det ett litet steg i taget som gäller? I vilket fall som helst är det viktigt att komma igång så snart som möjligt – ju längre du går med högt blodsocker och höga insulinnivåer desto större är risken att drabbas av allvarliga biverkningar och faktiskt skada bukspottkörteln och därmed förvärra diabetesen.
Några behöver en mer medveten strategi, t ex formulera ett mentalt mål – ”Jag vill ha ett bra blodsocker med hjälp av en livsstil som jag kan hålla mig till resten av livet på ett sätt som faller sig naturligt och enkelt för mig.” Detta ger ett mer långsiktigt perspektiv och fokuserar lika mycket på sättet att göra detta som att nå målet. Ta dig en funderare över vilka vanor du bör skaffa dig för att uppnå detta, vilken mat du bör äta (ju mer naturlig mat och färre kolhydrater desto bättre) och börja förändra ditt liv i en takt som känns bekväm.

Avsnittet om kost kan hjälpa dig att välja hur du ska gå tillväga.

Det krävs balansgång för att förankra en ny livsstil och för att leva med diabetes i största allmänhet. Inget kommer att fungera för evigt om det hela tiden handlar om att ”försöka”. Var beredd på att du måste ta dig ut ur din bekvämlighetszon. Ju oftare du lämnar den desto större kommer din zon att växa sig. Detta kommer att hjälpa dig att hitta din väg och ett sätt för dig att kunna hålla dig till din nya livsstil.

Att äta för maximal hälsa

Det råder ingen tvekan om att det du äter innebär stor skillnad för din diabetes. Det allra första du bör göra är att sluta med all färdigmat och snabbmat, inklusive allt med tillsatt socker, och byta ut dem mot mer naturliga livsmedel. Eftersom målet är en långsiktig livsstil och inte en tillfällig diet kan du behöva ta detta steg för steg. Detta kommer att göra det nya till en vana.

Livsmedelsindustrin tillsätter en hel del ingredienser som är ohälsosamma eller direkt skadliga, särskilt för diabetiker, och försöker sedan dölja det. Det finns många exempel på livsmedel som marknadsförs som hälsosamma, t ex att halten mättat fett är låg. Istället kan det innehålla en hel del kolhydrater, transfetter och raffinerade vegetabiliska oljor. Många bearbetade och raffinerade livsmedel kan därför höja blodsockret. Ju oftare detta sker, desto skadligare är det för bukspottkörteln och hela kroppen och ökar bara på din sockersjuka. Vi använder termen ”glykemisk belastning” för att visa hur snabbt mat förvandlas till socker.

Livsmedel med hög glykemisk belastning – t ex kakor, vitt bröd, torkad frukt, fruktjuice och läsk – bör undvikas. Livsmedel med låg glykemisk belastning livsmedel – t ex broccoli, avokado, nötter, fisk, kött och ägg – är mycket bättre om man vill undvika att blodsockret stiger. Varje litet steg bort från raffinerad mat och kolhydrater är ett mycket bra steg. Mat lagad från grunden av rena råvaror är hälsosammare.

En av de värsta tillsatserna är fruktos, ofta i form av isoglukoser som HFCS, (High Fructose Corn Syrup). Fruktos har ingen glykemisk effekt, men går istället direkt till levern där det omvandlas till fett vilket i sin tur leder till ökad insulinresistens. Hel frukt innehåller fruktos, men koncentrerad fruktjuice och även så kallad ”diabetessylt” har en mycket högre andel av fruktos och är särskilt skadligt för insulinresistensen. Observera att vanligt strösocker består till 50 % av fruktos. Fruktos ska verkligen undvikas vid diabetes.

Det krävs engagemang och uppmärksamhet för att undvika socker och HFCS som tillsätts i fler och fler processade livsmedel. Se upp för ingredienser som sirap och nektar samt ord som slutar på ”-os” såsom isoglukos. Undvik även socker- och kolhydratspäckade livsmedel som framställs som hälsosamma, t ex smaksatt lättyoghurt, “hälsobars” av spannmål, fruktjuicer, fullkornspasta, fullkornsbröd etc.

Det finns en utbredd uppfattning om att dieter med lågt fettinnehåll och en hög andel kolhydrater är hälsosamma, men fler och fler har insett att detta faktiskt inte stämmer. Det är inte det mättade fettet som triggar diabetes, utan ett högt intag av kolhydrater. Denna insikt delas dock inte av alla. Myndigheter, diabetes- och hjärtföreningar, dietister och läkare kan därför ge dig råd som inte är hälsosamma för dig. Detta är ännu ett skäl till att du ska lära dig så mycket som möjligt om diabetes och därmed kunna ta ett större ansvar för din egen hälsa. Kunskap är makt!

Vissa människor lyckas kontrollera sitt blodsocker med magra vegandieter, och andra med dieter baserade på ett högt proteininnehåll. Kroppen kan dock omvandla protein till glukos, så en för stor mängd protein kan höja blodsockret för vissa människor. Andra har sänkt sitt blodsocker genom att helt enkelt gå ner i vikt, t ex med hjälp av lågkaloridieter eller GBP (Gastric ByPass). Även om alla dessa dieter har vissa fördelar, anser vi att den bästa kosten för att behandla diabetes är att minska på kolhydraterna så mycket som möjligt samt att öka intaget av mättat fett. Det finns många olika lågkolhydratdieter, t ex Atkins och paleo. Ju lägre kolhydratintag desto bättre. En kost bestående av 70 E%* fett, 20 E% protein och 10 E% kolhydrater är ett bra mål att sträva efter. Du kan sedan justera detta efter hur bra din kropp svarar på det och anpassa det efter dina blodsockervärden. En sådan livsstil kallas Low Carb High Fat (LCHF).

*Energiprocenten anger hur stor del av energin som kommer från respektive näringsämne.

En hög andel fett är bra för dig, men det gäller på ett villkor: du kan inte fortsätta äta kolhydratrik mat samtidigt. Kombinationen fett och kolhydrater ger inte bara ett högre blodsocker – även din vikt ökar. Det är endast som en del av en kolhydratfattig livsstil som fett är bra.

Om du bestämmer dig för att äta enligt LCHF kan en plötslig övergång resultera i yrsel och orkeslöshet. Det är helt enkelt omställningsbesvär som beror på att din kropp anpassar sig till att ta sin energi från fett istället för kolhydrater. Dessa besvär går oftast över inom ett par dagar, eller genom att salta lite extra och dricka mycket vatten. Även magnesium och kalium kan behövas. Därför kan det vara bra att ta det långsamt, lite i taget, för att undvika kraftiga omställningsbesvär som kan göra dig frustrerad och göra det svårare att komma igång med din nya livsstil.

Att skriva matdagbok och/eller ha en lista över bra livsmedel kan vara till stor hjälp i början. Det är mycket viktigt att dricka mycket samt salta lite extra. Uttorkning kan höja blodsockret, och LCHF är en saltfattig kost. Det bästa du kan göra är helt enkelt att äta och mäta – ditt blodsocker ger dig svar på om ett livsmedel är bra eller ej för dig.

Träning och motion

Varje steg du tar är ett steg mot ett bättre och friskare du! Det är dock viktigt att förstå att det inte räcker med enbart träning, utan det är först tillsammans med en hälsosam kost som det blir en riktigt smart strategi.

Att promenera 30 till 60 minuter per dag bidrar till att sänka blodsockret. Du kan dela upp det i flera kortare promenader om det passar dig bättre. Ännu bättre är det om du också kan träna med lite högre intensitet, i synnerhet med vikter, gå i trappor, göra push ups etc. Denna typ av träning minskar insulinresistensen i musklerna.

Även om du har vissa fysiska begränsningar, är det viktigt att du gör vad du kan. Har du t ex svårigheter att gå finns det hjälp-medel som rullatorer och det finns också övningar som kan göras sittandes på en stol. Använd t ex PET-flaskor fyllda med vatten, hantlar eller gummiband.

Om träning är helt nytt för dig, och särskilt om du har diabetes, är ett alternativ att anlita en personlig tränare, gärna någon som har kunskap om övervikt och diabetes. Tränaren utformar ett program utifrån just dina behov och förutsättningar. Det är inte bara på gym du kan träna utan det kan gå utmärkt att göra det t ex hemma, i trädgården eller ute i naturen.

Det finns bevis för att sömnbrist kan leda till högre blodsocker. Studier har visat att dålig sömn kan höja blodtrycket och försämra blodsockerregleringen. Så se till att du får tillräckligt med sömn! Ofta sover man mycket gott när man tränat under dagen.

När du behöver stöd

Du är inte ensam. Många har varit i precis den situation du befinner dig i just nu och kan därför verkligen förstå dig. Smarta Diabetiker har två Facebook-grupper med flera tusen medlemmar: Smarta Diabetiker där vi diskuterar kost, hälsa och forskning kring diabetes. I Smarta Diabetikers Recept får du massor av tips och råd kring kosten. Du är välkommen att ställa alla frågor du kan tänkas ha om din diabetes och hur du bäst behandlar den där.

Försök undvika att stressa upp dig: stress, både fysisk och psykisk, gör att kroppen ställer in sig på försvar – den saktar ner förmågan att svara på insulin samt signalerar till levern att frigöra mer glukos till blodet vilket höjer blodsockret.

Det är viktigt att du tar väl hand om dig själv – ta dig tid för dig själv, umgås med vänner och familj och njut tillsammans med dem av olika aktiviteter.

Lär dig så mycket du kan om din typ av diabetes, t ex hur du ska göra om ditt blodsocker blir för högt eller lågt. Utbilda även dina nära och kära. De som inte har diabetes kan dock aldrig helt förstå hur du känner eller hur du mår. Du är därför din egen bästa vän när det gäller hälsan. Lär känna dig själv och din diabetes – det ger dig den styrka du behöver.

Kom ihåg att arbetet med din diabetes är långsiktigt, mer som ett maratonlopp än ett sprintlopp. Saker kan gå fel – en oväntad blodsockerhöjning, kanske äter du någon gång för mycket och fel, kanske går du upp i vikt. Med ett långsiktigt perspektiv är det lättare att slippa sådana avåkningar. Livsstilsförändring tar tid.

Känn inte skuld om dina sockervärden inte är lika bra som någon annans! Du är bara människa. Sträva istället efter att bli bättre på att hantera just din diabetes. Kom ihåg att du har mycket större möjligheter att kontrollera din diabetes än tidigare generationer haft. Du behöver inte vara rädd så länge du jobbar målmedvetet för att få de bästa resultat som du är kapabel till.

En sista sak: när du fått din diagnos – vänta inte med att förändra din livsstil! Ju längre du väntar, desto mer skada kommer bukspottkörteln att ta. Starta din hälsoresa så snart som möjligt, så har du alla chanser att lyckas!

Praktiska råd och tips

Om du har fått diagnosen diabetes är det absolut nödvändigt att hålla blodsockret på en hälsosam nivå på både kort och lång sikt för att undvika obehagliga komplikationer. Rökning är en bidragande faktor till diabetes och ökar dramatiskt risken för komplikationer, och vi rekommenderar därför alla diabetiker som röker att sluta.

Om du har typ 1-diabetes kommer du att behöva ta insulin eftersom du i detta fall saknar eller har bristfällig egen insulinproduktion. För typ 2 sätts en del på medicin (t ex Metformin) direkt medan andra kan få en tid på sig för att se i vilken utsträckning de kan hantera sjukdomen genom livsstilsförändringar.

Ett förtydligande: Du ska självklart ta den medicin din läkare föreskriver! Å andra sidan är det allra bäst att ha som mål att sträva efter att minska behovet av medicinen. Naturlig blodsockerkontroll är helt klart det bästa alternativet.

Det är viktigt att känna till och förstå hur din medicin fungerar. Nedan finner du en översikt av de viktigaste typerna av mediciner som finns tillgängliga:

De som

1) hämmar levern från att frigöra glukos, och förbättrar insulinkänsligheten (t ex Metformin)

2) stimulerar bukspottkörteln att frisätta insulin (t ex Victoza)

3) saktar ned nerbrytningen av stärkelse och vissa sockerarter (DPP4)

4) är typer av injicerbart insulin

– Kort- eller snabbverkande

– Medium- eller långtidsverkande

– Balanserade blandningar av dessa

Om du har typ 2-diabetes kan en vanlig behandling se ut så här:

– Livsstilsförändring. Underskatta inte betydelsen av detta!

– Metformin för att sänka blodsockret och övervakning av hur pass effektivt detta är

– Om Metformin inte hjälper så sätts sulfonureid (t ex Mindiab) in.

– Om HbA1C trots detta förblir >58 sätts insulin in.

– Om problemen kvarstår kan det bli aktuellt med en kombination av Metformin och t.ex Victoza.

Viktigt:

– Om du går på insulin eller någon medicin som stimulerar utsöndringen av insulin, kan det ibland hända att ditt blodsocker blir för lågt, vanligtvis lägre än 4 mmol/l. Du kan då känna yrsel, svaghet och förvirring. Detta tillstånd kallas hypoglykemi eller ”insulinkänning”. Blir ditt blodsocker alldeles för lågt kan det leda till att du förlorar medvetandet. Om det finns en risk att du kan råka ut för detta är det viktigt att du alltid har snabba kolhydrater tillgängliga, t ex druvsockertabletter som du kan ta 15 g åt gången, och även en blodsockermätare för att kontrollera om du behöver mer efter en kvart.

Det är också bra att de människor du umgås eller arbetar med vet vilka dina hyposymptom är och vad de ska göra om de märker att du får symptom på lågt blodsocker.

– Om det finns några tvivel, oavsett typ 1 eller typ 2, använd din mätare för att kolla vilka effekter olika typer av mat och motion har på ditt blodsocker och när blodsockernivån hamnar utanför säkra gränser.

– Vissa människor som använder insulin, oavsett typ 1 eller typ 2, kan ha stor nytta av att använda en insulinpump i stället för att ta flera dagliga injektioner. En pump kan sprida ut insulinet under hela dagen, minska blodsockersvängningarna och minimera risken för insulinkänningar. Om du går på insulin och inte har erbjudits en pump kan det vara värt att kontrollera denna möjlighet med din läkare.

Sammanfattning

Diabetes är en sjukdom som visar sig genom för höga blodsockernivåer. Högt blodsocker är skadligt för kroppen och kontrollerar man det inte kan det ge mycket otäcka komplikationer, i vissa fall t.o.m. amputation av lemmar. Det är därför mycket viktigt att lära känna och förstå sitt blodsocker och vad de olika värdena innebär. Det finns även olika typer av diabetes som kan vara bra att ha kunskap om. Ju mer du vet om diabetes desto bättre rustad kommer du att vara för att kunna ta kontroll och ta dina egna beslut om hur du bäst ska hantera det.

Det är klokt att välja den mest hälsosamma livsstilen om du vill gå ner i vikt och därigenom agera för att proaktivt minska risken att få typ 2-diabetes. Vi rekommenderar dig att minimera ditt intag av kol-hydrater och processade livsmedel så att insulin-systemet jobbar så lite som möjligt. Lägg därtill fysisk aktivitet, att dricka mycket vatten, att koppla av och njuta av tillvaron eftersom stress kan höja blodsockret plus att se till att man får en god sömn.

Förändringar kan göras snabbt eller gradvis – målet ska i vilket fall vara att du ska kunna hålla fast vid de nya vanorna och den nya livsstilen. Allt detta är viktigt och gör inte bara att du kan kontrollera ditt blodsocker utan kan även bidra till att förbättra komplikationer som sjukdomen redan orsakat.

Gå med i vår diabetesgrupp på Facebook! Det är viktigt att få svar på alla frågor och att känna sig bekväm med att kunna ställa alla frågor man har. Dina handlingar och beslut kan påverka viktiga personer i ditt liv, och ett stödnätverk kan hjälpa dig att få dem att förstå dig, acceptera dina beslut och därmed stötta dig.

Om du har ordinerats medicinering, är det viktigt att du lär dig så mycket som möjligt om läkemedlen och att samarbeta med din läkare för att gradvis minska dem om dina livsstilsförändringar gör det nödvändigt.

Det finns många berättelser om överviktiga typ 2-diabetiker som med hjälp av lågkolhydratkost gått ner i vikt och sänkt blodsockret så till den grad att medicin inte längre är nödvändig.

Det är dock viktigt att börja resan mot en ny livsstil så snart som möjligt efter diagnos för att minimera eventuella diabeteskomplikationer eller skador på bukspottkörteln. Forskningen ger oss effektivare behandlingar och eventuellt ett botemedel. Vilket vi alla givetvis hoppas på!

Om du lär dig kontrollera ditt blodsocker finns ingen anledning för sockersjukan att hindra dig från att göra precis som vad du vill. Det finns många människor med typ 1-diabetes som har blivit tävlingsidrottare, och många människor med typ 2-diabetes som lyckas hålla sina blodsocker låga och stabila och leva ett långt och hälsosamt liv. Diagnosen diabetes är för många en väckarklocka att ta sin hälsa på allvar. Genom att du kan mäta ditt blodsocker och andra hälsoparametrar kan du göra bättre hälsoval än vad du annars hade gjort. Låt inte din diabetes bli något negativt, se det istället som en möjlighet till en bättre hälsa.

Kosten

OBS! Tänk på att du troligen behöver sänka dina medicindoser när du går över till lågkolhydratkost - ät och mät!

PROTEIN

Kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur

Välj gärna gräsbeteskött, vildfångad fisk, ekologiskt.

FETT

Animaliskt: fullfeta mejeriprodukter, smör, ost, grädde, fett från fet fisk/kött mm.

Vegetabiliska: kallpressad oliv-, raps- och kokosolja.

Mejeriprodukter kan höja blodsockret då det innehåller en del kolhydrater

GRÖNSAKER

Välj först och främst ovanjordsgrönsaker. Rotsaker har ett högre kolhydratinnehåll.

NÖTTER

Lite grann då och då. Undvik helst de saltade, de är lättare att överäta.

BÄR

Bra vitaminer och ett relativt lågt kolhydratinnehåll.

UNDVIK:

Frukt

Alla former av socker

Sötningsmedel

Icke-resistent stärkelse

Margarin och dåliga oljor (t ex majs och solros)

Spannmål (dvs alla mjölprodukter bröd, pasta mm)

Ris